Fotografering

Är man född in i en fotbollssläkt, så är man. Lille V med hela fotbollslaget i hälarna.

I dag var det dags för lagfotografering för T:s lag. Vi kom i sista sekund, men det var så försenat att vi fick vänta länge i alla fall. H (kusinernas pappa) är ju tränare för lager och eftersom mamma K var på båtkryssning, var småbrorsorna också med och alltså även min gudson V. Det märks att han känner igen oss, men att det är alldeles för sällan vi ses, för han ville INTE vara med mig. När de gick in för fotografering hade han dock inte mycket att välja på, men ack så ARG han var, för att han inte fick gå till sin pappa. Han grät och grät. Till slut lyckades vi i alla fall få honom på andra tankar och det gick bra att leka med sin kusinerna och hans egen storebror N.

I väntan på fotografering. Det syns inte riktigt, men mitt i smeten är lille V. Uppvaktad av alla gulliga fotbollskillar (han syns bättre på bilden högst upp).

Till slut gick det bra att leka i alla fall.