Sushi i långa banor, varje gång man gick fram var där en sort man inte sett gången innan. Den här helgen hade Stockholm den stora äran att ha besök av min gamle gode vän H och hans trevliga sambo L. H skulle springa Stockholms halvmara och gjorde väl det - eller tog sig runt i alla fall (och det var ju det som var målet). H och jag sprang för något sekel sedan omkring och gjorde Stockholms Universitetsvärld osäker i gula overaller. Sedan dess har vi hållt kontakten lite sporadiskt, då han bott både världen och Sverige runt. Numera inom landets gränser - i Göteborgsområdet, närmare bestämt. De kom till min 40-årsfest förra året, vilket jag var mycket glad över. Målet var även den gången ett lopp, som han valde att hoppa över till förmån för lilla mig och min fest. Men som H säger; han har egentligen mer loppen som ett mål, för att i alla fall nån gång ibland komma ut i löpspåret och en resa till Stockholm är ju aldrig fel. Om sedan ett lopp blir av, eller inte, är mindre viktigt. I år blev det i alla fall av och det var lite stönande om ont i oanade muskler och viss trötthet.
Vi träffades för lunch på Mongolian barbeque på Vasagatan. Fast ingen av oss tog någon mongolian barbeque, utan höll oss till sushi- och kinabufféerna. Även om det inte var den bästa sushi jag ätit, så var det helt klart godkänt och dessutom underbart att få ta så mycket man vill. Måste dra dit mina söner någon gång. På höstlovet kanske.
Nu laddar vi för en ny vecka. I morgon får R vabba för S. Hon är feberfri, men inte riktigt kry i alla fall. Så får hon två dagar till, eftersom vi alltid är lediga på tisdagar. Men håll tummarna för att hon är kry på tisdag, för då är tanken att ska vi träffa en annan gammal god vän från samma tid, som H. Den gula overallstiden alltså. K, som är föräldraledig med sina tvillingar. Man måste ju på att träffa folk medan de är föräldralediga. Annars hinner man ju aldrig få ihop det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar