Första kalaset

S i partykläder. Nya Bilartröjan invigdes. Observera att jag lyckades lura dit ett par tofsar också.

Till en rosa tjejkompis ger man såklart ett rosaglittrigt paket med en "sessa" på.

Nu har S varit på sitt första kalas. Och VILKET KALAS sen! Det var så trevligt. High life med femtioelva ungar och en massa partytutor, men ändå så trevligt. Trevliga barn och trevliga vuxna i en salig röra. Sen var det så kul att vara en del av S första kalasupplevelse. Hon SPRANG in direkt. Galet glad över att det äntligen var dags och inte ett dugg blyg. Efter ett tag kom så den stora favoriten från dagis - L! "Å, mamma, får jag pussa på L" "Eh, ja det får du väl", sa jag såklart. Hon for över golvet och pussade den stackars överväldigade L mitt på munnen, flera gånger. SÅ otroligt gulligt. Hon pratar alltid om L på dagis och nu förstår jag ännu mer hur förtjust hon är, min lilla pojktjusare. För två minuter senare kom en annan mamma med sin blyga son och förklarade hur förtjust DEN pojken var i S. Vilket triangeldrama och hemma har hon ju bästa kompisen R. Pojkar, pojkar, pojkar, så långt ögat kan nå.

Sen satt hon bredvid L och åt tårta och jag upptäckte att båda hade ju "bilar"-tröja och likadana partyhattar (S bytte snabbt bort den rosa prinsesskronan hon blev tilldelad), klart de är en "match" de två. Självklart dansade de med varandra också. Höll varandra i händerna och bara hoppade av glädje till dagispop.

Vi hade även sällskap hem med L och hans pappa. De bor precis i närheten. Precis när vi skulle gå, smällde S´ballong och hon grät bittra tårar halva vägen hem, trots att hon fick en ny (men "fel" färg"). Precis när hon hade slutat gråta, smällde L:s ballong och så grät han andra halvan av promenaden. Å ljuva treåringsperioden. De måste ha det tufft på dagis.