Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

fredag 26 december 2008

Insiktsfullt

T tittade precis på "På Spåret" med oss. Ingvar Oldsberg avslutar med "Om ni stannar kvar i burarna..." T: "Aaaa nu vet jag varför man har burar. Det är för att man inte ska bråka med varandra". I hans värld: "Du vann... sposch, bam bom..." Förklarade den tråkiga verkligheten, att det är för att man inte ska höra de andras svar "AHA!!! jag som trodde de fuskade och sa samma svar, som de andra för att de skulle komma lika"

Undrar hur han uppfattar resten av världen...

torsdag 25 december 2008

Juldagsmys

S sitter i sitt rum och har gjort det mysigt för sig med filt och målarbok. Som en extra julklapp till sina föräldrar verkar hon dessutom ha bestämt sig för att det går bra att gå utan blöja! Fast vi har inte sett hur det går om det kommer nr 2. Det var ju det som fick henne att sätta sig på tvären förra gången. Jag har dock sagt att det är okej att be om blöja, om man inte vill göra det på toaletten. Från blöjbarn till att själv klättra upp på toaletten och kissa - på ett dygn, det är inte illa :)

Är förresten lite stolt över mig själv, som lyckades fixa ljudet på datorn, vilket både maken och lillebror (dataexperten) gick bet på. Jag bytte helt enkelt plats för högtalarsladden ;)

Nu laddar vi för eventuellt födelsedagsfirande hos R:s lillebror J. De har vattkoppor och R känner sig på gränsen till förkyld, men det kanske tar ut varandra. Alla här har i alla fall haft vattkoppor och det vore så mysigt att träffa dem!

Min nya "besatthet"

Jag sa väl att jag hade blivit helt betagen i att använda plastfolie? Det verkar vara fler än jag. Kolla in julpresenten ovan, från svärmor!! Nedan: Julkorg med öl till G och julölen till nyss nämnda svärmor. Vi bytte alltså plastfolieinslagningar ;) Den till svärmor är en 1.5-liters julöl. Hon var inne på mitt jobb och tyckte att en sån skulle hon velat ha, men det fanns inga. Naturligtvis beställde jag en redan samma dag.





Julafton

Sitter här i min nya pyjamas och bara myser. Julafton var helt klart en dröm. En sån där julafton som man vill ha. I alla fall jag. Alla sov länge. Ingen var på tjafshumör. Ungarna blev strålande glada för sina morgonpresenter, som ändå bara var varsin t-shirt och ett spel (hittade ginzas rea någon vecka före jul. Gamla spel. Inget pang-pang, som de brukar vilja ha, men de föll i god jord i alla fall). Vi åkte till farmor B och åt julfrukost. Och som de åt!!! Vi skojade och sa att vi lärt oss hur man gör, för att få väluppfostrade ungar vid matbordet - man svälter dem först. Funkar skitbra. De har så fullt upp med att äta, att de inte har tid till annat. Faktum är att det var ju nästan sant, då de bara tagit lite frukt innan vi åkte.

Sen åkte vi hem, för att ta emot Lillebror (min alltså). Vi såg på Kalle Anka och drack glögg, under frid och fröjd. Hade ingen tomte, men jag ställde ut paketen i trappen och sa lite senare "Oj jag tror att någon knackade". Ungarna var hur imponerade som helst av att tomten varit där :)
Vi hade julklappsutdelning utan för mycket stoj (okej fick dämpa dem lite, men de lydde i alla fall, vilket inte alltid brukar funka - sa att om man river upp alla paket, så har man inga kvar, när de andra sitter med sina).

Alla var glada över och uppskattade sina paket. Skräphögarna låg under tomteberget och dammet doldes i de skumma hörnen. Nu är det bevisat. En (o)perfekt jul är trevligare än en städstressad! I alla fall i det här huset.

Jag fick helt oväntat också en julklapp. Ovan nämnda pyjamas. Den är HELT UNDERBAR!!! (P hade valt - "Mamma, det fanns med svarta blommor och lila, jag valde de lila") Störst paket fick S. Nästan så att de andra blev lite avundsjuka, trots att de visste vad det var (det var från dem -deras gamla dockhus). Det är alltid kul att få det största paktetet.

Vi fick till ett riktigt rejält julbord till sist också. Jag som inte tyckte att vi hade någonting alls. Kände mig som farmor, som "bara" skulle bjuda på en liten smörgås, när vi kom till henne när vi var små och så slutade det med ett en hel middag med omeletter mm. J hade med rimmad lax. Sjutton gubbar vad det var gott!!!

Ända smolket på julhimlen var att julgransbelysningen sa "pang" och gav upp på morgonen. Jag försökte byta ut alla lampor, men hade bara sådana som hör till ljusstakarna. Vet inte om det är samma sort. Det lyser inte i alla fall. Tror vi satsar på en ny till nästa år. Den här är MINST tio år gammal i alla fall.

Alla barnen fick en liten myntsamlare full med mynt. R är lite avundsjuk på de där myntsamlarna och tycker att jag borde köpt en til honom med, men T höll hårt i sin :)

S fick ett glittersmyckeskrin av oss. Till höger en "spandanama"-pyjamas av morbror J.

video

tisdag 23 december 2008

GOD JUL!!!!!

Det är inte lätt att fånga fyra barn på bild samtidigt. Skolfotograferna lyckas oftast att fånga åtminstone 20 stycken i en någorlunda ordentlig form, men jag kan alltså inte ens lyckas med fyra. Det här blev i alla fall den bästa. Den är dessutom sann, då S var helt sanslöst trött och somnade cirkus tre minuter efter att jag tog bilden. Själv går jag på envishet och rödvin. Ungarna måste ju somna så att vi kan slutföra paketinslagningar mm. Det mesta är dock klart redan (satt uppe sent i går -det kändes i morse). En helt hysterisk dag på Systembolaget senare är jag hemma. 12 timmar på jobbet känns i både kropp och psyke. Folk har varit helt hysteriska. Vi kunde inte ens köra ut det som faktiskt fanns på lagret. Man hade inte en chans. En del värre än andra. Som han som hängde över en hel PALL med vinglögg och sa lite anklagande "Vinglögg, har ni slutat med det?" DÅ kan jag erkänna att det är lite svårt att hålla sig för skratt, alternativt ens vara trevlig. Beroende på vilket stadium av utmattning man precis befinner sig i. Men i det stora hela så är det faktiskt väldigt kul att jobba i allt detta kaos - för det mesta. Nästan alla är ändå på bra humör och fattar att allt inte kan vara 100 dagen före julafton.

Nu tror jag alla sover!!! Pysseldax. Önskar er, som orkar läsa bloggar en sån här dag, en RIKTIGT GOD JUL!!!!!

Avslutar med det som väl alla goda bloggar väl innehåller en dag som denna, en bild på granen:


PS!!!! Min bästa julklapp har vi redan fått då G kom med vår dator i dag!!! Den är som ny. Och allt verkar finnas kvar (utom photoshop, så det får jag väl installera igen). Fattar ni!!!!??? Är i sjunde himlen!

söndag 21 december 2008

Dammråttans bästa tips


Vilken tur att jag och S var och köpte lite nya korgar idag. De var ju egentligen till för att göra julkorgar, men den fyller sin funktion även på TV-bänken.

Nu ska ni få veta alla de bästa tipsen för s.k "behovsstädning". Det skiljer sig stort från min riktiga filosfi, som ni ju vet kallas att "punkta". Att punkta är mycket mer seriöst. Även om det kan vara något så litet som ett hörn av ett bord, så ska man ändå göra något ordentligt av just detta hörn. Behövsstäda däremot, då är alla medel tillåtna. Det bästa knepet heter "korgar", eller "burkar". Dessa fyller man med allt det som man inte vet vad det ska ta vägen, eller som helt enkelt inte har någon plats. Som i stort sett allt från vår TV-hylla. Denna hylla som lite då och då får sig ett ordentligt punktande, men som däremellan är ett under av avstjälpningsplats för just såna saker, som inte har någon plats. Och även de som har en, men som inte hittar dit just då. Vi är överhuvudtaget ett under av högar och samlingsplaser, som just denna hylla, men den är nog ändå värst. Om vi inte räknar korgen i hallen, som nu snart är en meter hög, eller i alla fall en halv. Vad som finns i botten är en fråga blott. Och sen vår samlingshög i vardagsrummet. Den består av kassar med böcker och ett gammalt databord. R vill inte riktigt slänga databordet (läs tidigare inlägg om hans hamsterfasoner kontra min nyvunna slängiver). Det kanske kommer till nytta någon gång. Till dess står det på tillväxt i vårt vardagsrum. Och blir såklart en samlingsplats det med. För sånt som liksom inte har någon plats. Just nu orkade jag inte punkta. Det blev ett lakan över och "ta-da" ett snötäckt tomteberg!!! Ett tips det med. Det som inte syns, det finns inte, eller nåt. Barnen blev nöjda i alla fall. Ett annat tips är annars att inte bry sig om sånt som tomtande och julpysslande ö.h, för ungarna blir bara uppe i varv och helt odrägliga. Slutade med att fyra barn låg i en hög på golvet och drog i en stjärna. Vet inte hur det gick till. Kanske berodde det på att de inte fick klä granen, eller så har de spelat för mycket dataspel i helgen och helt plötsligt fick utsläpp för den uppdämda energin de ändå besitter. Vem vet? Jag tipsar om att skippa TV-spel, när jag ändå håller på att tipsa.
En gran passade vi förresten på att köpa idag med. Den är SÅÅÅÅÅ fin. P valde. Enligt min barndoms traditioner ska den kläs dagen före julafton. Fast nu, efter att ha varit ståndaktig mot fyra granklädarsugna barn, så känner jag egentligen - VARFÖR??? Varför klär vi den inte idag? De vill och granen står där. Efter jul är det ingen som vill ha den. I alla fall inte jag. Och på tisdag jobbar jag till MINST halv åtta. Nu är de hos grannen och bygger lego. Tror jag ska låta dem klä granen när de kommer hem. Nu har jag slut på bra tips. Kanske ni har några att dela med er av till mig?
Jag har förresten gjort köttbullar idag. Man skulle kunna köpa köttbullar och satsa energin på att städa hemmet. Men det är ju inte lika gott och absolut inte lika roligt. Sen hade vi ju inte haft något tomteberg då.













Ovan: TV-bänken, före och efter behovsstädning.
Nedan: Vardagsrummshörnet före och efter behovsstädning.

Nästan viktigast av allt: Kusinen M:s ängel, som jag köpte julen för 9 år sedan, för att mitt första syskonbarn, som tyvärr inte fick stanna hos oss ändå ska finnas i våra tankar och kanske extra mycket just runt jul.

Söndag

Korg med té, marmelad, kex och en mass god Lindorchoklad + en tomte. I paketet ligger ett värmehjärta. Till en av jordens underbaraste fröknar.


Hjärteljus till guldfröknarna på S´dagis


Närbild, så att man ser hur guldbrokigt ljuset är - älskar Indiska!

I dag ska jag trycka undan alla trötthetskänslor och lämplighetsstäda. Eller kanske punkta. Vet inte vad vi ska kalla det. I år har utlovats julpynt och då måste det ju råda en VISS ordning innan. Det går liksom inte att trycka upp tomtar och änglar på en bänk som är fullproppad med papper och diverse pryttlar. Tror jag ska ta lite före och efter-bilder, så att ni förstår vad jag menar. Kan vara bra för mitt välmående också. Om jag lyckas, så att jag ser att det faktiskt blir lite förändringar här och var. Har faktiskt fixat lite fint i köksfönstret redan. Blev så sugen på att göra en julgrupp alldeles bara till oss. Så nu står den där i fönstret. Bilderna ovan är från julpresenterna till förnarna. Korgen är till T:s fröken och är från hela klassen. Nån måtta på presentandet till fröknar får det vara. Brukar inte alltid ge till dagis, men så hittade jag så söta hjärtanljus på Indiska och så har jag ju köpt genomskinlig folie och det är ju SKITKUL att slå in saker i genomskinlig folie! Har ni testat? Det är nog någon slags defekt jag har - att jag gillar att göra blomgrupper och slå in saker i genomskinlig folie, men inte orkar ha ett städat hem. Har ni sett Rowan Atkinson i "Love Actually"? Jag känner mig nästan besläktad. Det är förresten världens bästa julsnyftare, om ni nu letar efter ensådan till jul.
Vi ska köpa delar till datorn i dag också. Så att G kan se om det går att ge vår gamla konstgjord andning.
I går var vi hos faster L och sjöng Singstar - skitkul. Tycker även ungarna, så lite sugen är jag på att köpa det till dem i julklapp. Fast egentligen är vi redan klara med julklapparna, så det blir nog inte så.
Nä, nu är det väl bästa att dra igång maskineriet, så att det blir nåt av allt jag säger. P ska till en kompis och T ska ha hit en. Jag har förvarnat den stackars kompisen om att jag kommer att vara en trött-tråkig mamma som fräser och behöver snälla ord. Han lovade att säga "tack", den lilla godingen.




torsdag 18 december 2008

Ett kort inlägg

Jordens sötaste julhare


Inte bara föra att datorn är så eländig att hantera, men för att jag är snortrött. Som sagt. Fick i alla fall ledigt för att se mellansonens julspel. Tänk att man sitter där med en tår i ögonvrån varje gång man ser något av sina barn utföra något på en scen ;)

tisdag 16 december 2008

Lagen om alltings...



I bland känns det nästan som att det inte är meningen att man ska göra vissa saker. I alla fall inte gå och lägga sig i tid. Har startat om datorn två ggr, för att det var så trögt att jag inte ens kom ut på internet och sedan, när jag ÄNTLIGEN skulle lägga in bilderna, så var batteriet i kameran slut. S vägrade sova och det blev lite allmänt tjafsigt med storpojkarna, som inte alls kunde fatta varför de skulle ta det lugnt en stund före sovdags. Den enda som i kväll somnade helt utan tjafs, var P. P som varit stortjafsaren vid sänggående och igår var i sitt esse. Så mycket att vi inte längre var lika gulliga och tillmötesgående föräldrar. Verkar som att det tog skruv. Nu ligger i alla fall alla i sina sänger. Alla utom F sover dessutom. Jag har hängt tvätt och batteriet fick ladda litegrann och voilá: Här är bilderna, som utlovat.

Nu ska jag nog sova faktiskt. Kan behöva ladda lite batterier jag med.



















Kanske tur att man inte har så många läsare

i alla fall inte folk som är intresserade av att köpa barn ;) I dag har de varit betydligt trevligare och vi kan nog tänka oss att behålla dem ett tag till i alla fall.
Jag var ledig. S fick gå på dagis. För själv hade jag ett möte med farbror doktorn. I Vällingby. Jag är inte så ofta i Vällingby. Framförallt kör jag inte bil dit. Det slutade med att jag hade en make, med sidekick ( på jobbet) i telefonen, som ivrigt försökte vägleda mig med hjälp av kartan, medan jag ropade vägnamn och gjorde femtioelva u-svängar. Sprang in fem minuter innan med andan i halsen. Sen blev de redan tillräckligt uttänjda behagen än mer uttänjda i en helvetesmaskin. Eller, äsch, det var rätt okej ändå. Men jag stod rätt så still kan jag säga :) Fem minuters ångest, när de sa att doktorn ville göra ultraljud också, men det visade sig att det berodde bara på att han ville vara noggrann och förklara för mig vad det var för "icke-knölar" jag kände. Skönt att ha det avklarat och en liten sten som föll från mina axlar.

Kollade in Vällingby centrum. De har både Indiska och Åhléns - vilken världsmetropol! Subway har de med - man borde ju nästan flytta. Köpte varsin till mig och R och åkte förbi hans jobb på hemvägen. Sen besökte jag både Skälby blomstercentrum och Plantagen, som sagt. Det kanske jag skrev i inlägget innan. Därav allt inshoppat.

Hämtade S, efter att jag varit på banken och fick en lugn promenad hem. Det är bra mysigt med vardagseftermiddagar ibland!

Nu väntar fullmatad jobbvecka. Kommer kanske inte hinna blogga alls. Vi får se.

Eller jo, först ska jag ju in med bilder på blomstergrupperna.

Det här går jag igång på:


I dag har jag frossat så att jag fick ångest. Blomgrupper och andra korgar ska fixas till fröknar. Jag kan villigt erkänna att jag har handlat till mer än så. Men det måste ju vara fler som kan behöva något fint till jul. Ångesten kom för övrigt bara av att det hela skulle betalas. Annars hade jag nog fortsatt ;) Å vad jag längtar efter att sätta ihop dem. Bildbevis kommer senare.

måndag 15 december 2008

Billiga barn


Vi har ett gäng till salu här, om det är någon som är intresserad, så här till jul. De är inte speciellt duktiga på att tindra med ögonen, men kan få det att blixtra i mörkret, utan problem. Nä fy så tjafsigt det har varit här i kväll, Inte kul alls! Jag som skulle skriva ett inlägg om vilken mysig stämning jag var i, efter gårdagens dunderkväll, men både stämningen och inlägget kom av sig.


S har varit med i sitt livs första luciatåg i dag. Själv var jag på jobbet. Föräldralediga R var dock med. Recensionen var "Kaos, men charmigt" - se hans blogg). Sara var supernöjd, trots att hon vägrade sjunga, det tyckte hon att fröken gjorde mycket bättre.

söndag 14 december 2008

Oh what a night!

Nu borde jag egentligen krypa till kojs. Jag menar SÅ trött som jag var i morse. Helt zonktrött och fjärrstyrd. Huvudvärk och svårt att hålla upp ögonen, helt enkelt. En sån dag när man helst bara skulle vilja stanna i soffan och somna till en dålig film. Men det var ju liksom inget alternativ. Upp och baka med dig fru B. Det är kalasdag idag. DÅ var jag som sagt inte i form. NU ett halvt dygn senare, EFTER både kalas och julkonsert är jag i högform. Okej, jag känner tröttheten bakom ögonlocken och jag VET att jag kommer att ha det väldigt tungt i morgon bitti, menjag måste ju bara skriva NU! Om kalasdag och julkonsert. För den trötta stressförmiddagen förbyttes ju plötsligt i kalaseftermiddag och de stimmiga barnen till trots lyckades vi få ihop en festlokal precis i tid tills släkten/vännerna rullade in och PLÖTLIGT så fann jag mig bara sitta där med en underbar liten V i famnen och ett stim av älskade människor runtomkring mig och jag kände mig bara så RIK! Ett stort TACK till er alla. För att ni finns och även för alla fina presenter till barnen.

Skurade lokal, gick hem och fixade iordning barn och pratade med barnvakten. Sen drog vi in till stan. Både jag och R gäspade hela tågresan och skojade om hur vi skulle gå hem efter några låtar om vi kände det som att vi somnade, eller om ljudet var för högt. Vi var i god tid och tog en öl och lite nachos på en pub vid centralen. Så mysigt och gott. Och sen Nalen. Har ju varit där förrut och tittat på John Hiatt. Då var ljudet på tok för högt och vi kände oss som två pensionärer, som bara ville ha hörselproppar, eller gå hem, trots att han tillhör våra favoriter. Men inte idag. Det var helt enkelt SÅ J-A bra!!!! Musikerna var bra, artisterna var bra, mellansnacket var bra, ja till och med Filippa Bark var bra. Jag som har lite svårt för folk som måste vara en figur för at vara roliga, men hon var SKITROLIG! Mange Schmidt som jag varit lite skeptisk till som konferencier var en perfekt motpart. Vilka framträdanden vi har sett och hört!!! Jag kan helt klart rekommendera er att slå på P3 på julafton, då konserten sänds! Men en sak måste jag ändå förundras över, efter att ha kollat in publiken. Det är fasligt vad folk är allvarliga!! Är det kanske lite inne just nu? Måste man tänka så mycket på hur man framstår att man inte ens kan släppa lite på garden, le och gunga med? Vi diskuterade det innan, att man inte måste vara så uppklädd för att gå ut nuförtiden, men ju mer jag tittade, ju mer insåg jag att de som var minst uppklädda i vår mening var de som var mest genomtänkta och således också mest "stiffa". Eller så är det kanske så att för dem är det vardagsmat att suga i sig bra liveframträdanden. Kanske de inte alls var lika begeistrade som den lilaklädda fyrbarnsmorsan från förorten med leendet från öra till öra, som gungade i ett hörn mot sin man med den röda soprano-skjortan? Skitsamma, för fy tusan vad vi njöt!! Och detta Ruccola, trots att Timo Räisänen låg hemma med vinterkräkan, så han vet jag fortfarande hur bra han är. Nu ska jag krama maken och krypa till kojs och drömma goda drömmar till tonerna av "Fairytail of New York". Finns det ö.h en bättre jullåt?? Versionen vi hörde var så bra att tjejen bredvid oss svimmade (eller var det kanske bristen på syre?).

Gonatt (I morgon ska ni få se nån bild från kalaset, men drar jag igång det nu är det risk att allt hänger sig - P och F lånade kameran på kalaset, så det är nog MÅNGA bilder att leta igenom. Bilder från vår tripp till stan finns på makens blogg).

lördag 13 december 2008

Glad Lucia!!



"Baka baka liten kaka, rulla rulla liten bulla..."
Fast bullarna rullar vi inte förrän i morgon bitti. Det blev i alla fall minimuffins (vårt nya påfund sedan torsdagen minibakande) och så havreformar. Sen skulle vi baka pepparkakor med, men jag bara orkade inte. Rätt slut efter en lördag på jobbet.
Så skulle jag lägga in det här inlägget, vilket slutade med att jag suttit och installerat och avinstallerat program i två timmar. Det kan aldrig vara enkelt med datorer. Men jag är ju rätt envis, så ett inlägg blev det i alla fall.
Godnatt!






fredag 12 december 2008

Barnfritt

Det ska till nåt speciellt för att de här föräldrarna ska ägna sig åt någonting eget. Skaffa barnvakt och göra något kul tillsammans. Till exempel att R vinner biljetter hit. Grannen ställer upp som barnvakt. Så på söndag, efter bakande och barnkalasande är det herr och fru B, som drar till stan, för lite skoj. Håll tummarna för att vi inte somnar...

Godmorgon


Jag kan väl i alla fall önska er en, även om jag inte riktigt har bestämt mig om min är god än. Eller jo, det är den nog trots allt. Trots att S vaknade före 3 (TRE!!!) i morse. Fråga mig inte varför, men somna om det kunde hon inte. Själv slumarade jag litegrann, medan hon snurrade och snurrade bredvid mig. Sen var hon upp och åt fil och all-bran mitt i natten. Vid halvsju-tiden somnade hon om. Å tänkte jag. Vad bra. Nu kan hon sova ett par timmar, för vi har sovmorgon idag. En kvart senare var hon uppe igen. Jag fattar INGENTING! Kanske hon sov ändå, fast snurrigt. Nu är hon i alla fall hur pigg och sprallig som helst, så det blir dagis och jobb trots allt. Det lustiga är ju att hon har hostat i mer än en vecka. Men då har hon minsann sovit som en stock - och hostat i sömnen. Nu är hostan mycket bättre och så vaknar hon i alla fall.

För mig väntar en fredagsrusch i december. Antingen är det bra för då hinner man inte somna till, eller så är det helt enkelt urjobbigt. Jag tror på det första och att jag kommer att stupa i säng i kväll i stället.

F skulle baka till i dag, men i går blev han och resten av brödraskapet inbjudna till stan av farmor B. Så det blev till att baka i dag i stället. Halv sju på morgonen! Dessutom hade vi bara ett ägg hemma. Det blev en halv smet muffins istället. För att det skulle räcka till alla gjorde vi minimuffinsi. Chokladsmet med hackad choklad i. De blev riktigt fina faktiskt, även om de mer ser ut som köttbullar på bilden.

onsdag 10 december 2008

Nobeldagen



I dag är det fest och flärd vill jag lova. Nobeldagen ska firas. I skolan bjuds det på fin lunch och barnen ska ha "vårdad klädsel". Mina barn blir inte mer vårdade än så här. Ja S ska inte med. Hon är bara klädd för en vanlig dag på dagis.
Nå, hur är ni? Sitter ni där med paljetturringningen och skålar i bubbel till kvällningen?

Bilder



Jag kom på att jag kan ju lägga in bilder som finns i kameran. Hade tydligen inte tömt den i söndags, innan kraschen. Vilken tur, när man ser vilka mästerverk sonen tagit, då han tyckte att det började bli tråkigt att baka:


Han har liksom fångat essensen av vårt hem, med ungarnas stökrum i bakgrunden och den kraschande datorn bredvid. (Det är mina desperata försök att rädda det hela med att ladda om programmen, som syns på skärmen). Herr G har förresten givit den sin dom. Eller egentligen har vi fått flera alternativ, varav det ena är att köpa en ny. Vi har inte bestämt oss än. En ny är det enda hundraprocentiga alternativet, så kanske vi går på det. Då har manju 3 års garanti också. Fast att ersätta vissa delar känns ju ekonomiskt för stunden - och miljövänligt.

måndag 8 december 2008

Min snurrbubbla

T, det virrigaste som går i ett par skor, har visat sig från sin rätta sida idag. Killen, som man knappt vågar släppa utanför dörren eftersom man inte vet om han går åt rätt håll, som har ett lokalsinne sämre än sin mamma (och det vill inte säga lite), som släpper sakerna där han står och aldrig hittar dem igen och som helt enkelt ser ut som en snurrig professor, som letar efter glasögonen i pannan.

I dag skulle han sätta på en film inne i småsyskonens rum. Där finns en dvd-spelare och en video-dito. Man måste flytta på scartsladden när man byter mackapär. Det är han mycket väl medveten om. Han ville nämligen se en dvd och konstaterade att det var fel manick ikopplad. "Men det är ju bara att byta" sa jag. Efter en stund kom han utfarande med fjärrkontrollen till dvd-spelaren. "Batterierna är slut" Efter mycket micklande hade han bytt batterier. Flög in i rummet igen, för att komma snubblande in i vardagsrummet igen efter någon minut: "Det är fel på den här, den är trasig". "Men har du bytt sladden till dvd:n då". "Javisst ja, det här är fjärrkontrollen till dvd:n, jag har satt på videon". Batterierna var alltså inte ens slut. Det är ett under att det går så bra i skolan för den pojken - eller är det kanske det han fokuserar allt till, så att han inte har nåt kvar sedan ;)
På tal om skolarbetet då, så måste jag erkänna en sak vad gäller honom och skolarbetet - och mig. Jag har hela tiden tagit för givet att den killen måste man ha koll på. Hålla under lupp och påminna. Så det har jag gjort. Och jag måste skamfullt erkänna, tagit för givet FLERA GÅNGER att han smitit och struntat i sina läxor. Bara för att inte jag sett honom sitta med dem. Så har det visat sig att han visst gjort just de läxorna. Antingen på fritids, eller här hemma. Så nu har jag lärt mig MIN läxa. Jag frågar, men jag tar inte för givet att han inte gjort det han ska. Bara för att man ger ett virrigt intryck i annat, betyder inte att man inte har koll på en del. Så det så. Han upphör aldrig att förvåna mig, min underbara lilla snurrbubbla!

söndag 7 december 2008

Datorn är kaputt

Helt enkelt kaputt. Sitter just nu med F:s lilla bärbara vid vardagsrumsbordet. Den har inte ens en riktig sladd. Har pallat upp kontakten med bordsdekorationerna (metallödlan) för att den inte ska åka ur. Man får inte flytta på något, speciellt inte datorn. Då dör allt. Men jag har å, ä, ö :) Bilder blir det dock inte. Datorn åkte iväg i en resväska med herr G. Herr G jobbar med datorer och ska försöka rädda det viktigaste på vår dator, innan vi kör en total räddningsaktion. Håll tummarna för att det funkar! En ny dator känns det inte som att det finns utrymme för i budgeten just nu och tänk om den senaste månadens bilder är förlorade! Jag är alldeles för dålig på back-up.

Blir nog lite sparsmakat bloggande tills det är klart. I alla fall bildslöst somsagt. Jag som skulle visa de härliga bilderna från morgonens bakande. F och R bakade saffranslängder till F:s fikabrödsförsäljning med klassen. Otroligt otillfredställande med bull-lukt i hela huset, när man inte ens ska smaka själv måste jag säga. Vi ska göra en ny omgång till ungarnas kalas nästa helg. Jag gjorde snögubbetomtar att sätta på varje längd och en fin lapp och krulligt guldsnöre. De hade gått åt i ett nafs. Maken hade till och med en tant som följde honom från bilen, för att hon absolut ville köpa en. Litegrann kan man väl om vad som säljer ;) Sen att de var varma direkt från ugnen gjorde såklart sitt till.

Trevlig advent på er alla - och hörrni GÖR BACK-UP PÅ DET NI ÄR RÄDDA OM!!!!

Datorhaveri

H'r skulle bli ett inl'gg om bullbakande pappor och s;ner. Men vi fick datorhaveri. Installerade om och valde svenska. Verkar funka s[d'r som ni ser. Allt ;r dessutom borta fr[n h[rddisken som det verkar. Jag har sorg...

{terkommer...

lördag 6 december 2008

JAG!

Jag har tappat bort min förlovningsring, men gift är jag i alla fall fortfarande - vilken tur!


Nu har det varit lite mycket barn på sistonde. Man kan ju nästan tro att det här är en familjeblogg! Så jag hade planerat ett jaginlägg till idag. Om bara mig. Jag kom inte på någonting att skriva, så vi skiter i det ;) Jag är inte frisk, men det är ju bara gnäll, så vi skiter i det med.


I dag har jag och maken 12-årig bröllopsdag. 12 år sedan vi stod där framför den ärevördiga kommunanställda, som fick den stora äran och viskade fram våra JA, med bara en tanke i huvudet båda två: "Bara F är tyst tills det är klart". Vi hade valt den "långa" versionen, för att det skulle bli något. Haha, det var över innan F hann ta sats i sitt mamma-gnällande. Jag hade köpt en ny klänning dagen till ära. Den kostade 200:-. Jag hade ångest för att jag hade gjort av med så mycket pengar - vi hade inte så gott om den varan. Klänningen var kort-kort i grön sammet. Om jag provar den i dag, så fattar jag inte hur jag kunde ha den - numera är den snarare som en tunika ;) Maken, den då blivande, matchade med grön skjorta. Jag tror även F var klädd i grönt. Grön väst i alla fall. Måste leta fram kortet vi tog. Vi hade skickat julkort med en fyndig dikt till alla, så att de skulle förstå att vi hade gift oss. När vi kom hem blinkade telefonsvararen hysteriskt och hade gått sönder efter 15 meddelanden. Vi var inte så populära i vissa delar av släkten ett tag efter det tilltaget.
Men vår egen dag, den var i alla fall toppen. R:s chef hade ju luskat ut varför han ville ha ledigt och hade givit oss bröllopsmiddagen i present. Vi och våra vittnen fick välja vilken restaurang vi ville att äta på. 3000:- fick vi att spendera på detta!! Ställ det mot min ångest över den 200-kroniga klänningen. Förstår ni vilken lyx vi fick uppleva den dagen? Fyra vuxna och tre barn (varav ett inte ens var ett år) fick äta på lyxkrog. Vi valde
Lasse Maja värdshus i Barkarby. Eftersom det var december var det följdaktligen julbord. Det har aldrig varit min största önskan med julbord, men där var det fantastiskt!!

I dag hänger vi i soffan med mörka ringar under ögonen, men jag har köpt en liten flaska med sött bubbel. Jag gillar torrt, men ska jag få det i R så måste det vara sött, så vad gör man inte. Det ligger på kylningen till kvällen.

fredag 5 december 2008

En glad 10-åring




Vi lyckades!! Det var en strålande glad kille, som vaknade till vår skönsång i morse. Ooooade och Aaaade till alla paket. Speciellt till den urhäftiga drömfångaren från Mormor och mp3-spelaren från oss.

Däremot var det en liten lillasyster som blev lite trumpen över att paketen inte var till henne. "Det är mina saketer, det är mina saketer", sa hon och gick ut och satte sig i sin fåtölj. Sen fick hon krypa upp bredvid storebror och kolla in och hjälpa till och var nöjd hon med. Lillebror var lite avundsjuk på att han inte hade någon drömfångare, medan T nu har två. "Du kan få låna min lilla, tills du får en egen sa T storslaget. Så sammanfattade han sin födelsedag, hur den skulle bli: "Jag ska använda ALLA mina paket. Jag ska gå till skolan i min nya tröja. Sedan ska jag spela mitt nya spel (Svarte Petter), läsa min bok och lyssna på min mp3-spelare. Sedan ska jag ta ett bad med mina badkulor och sova med min drömfångare".

torsdag 4 december 2008

Tuffa tjejer och mjukiskillar



Är det det jag uppfostrar? Eller lite av varje kanske.
Här är bilder från T:s 9 års-dag. Det är inte så att han på något vis är missnöjd med de presenter han fått. Tvärtom. Han älskade dem. Precis så mycket lila att det passade en kille, som tvekar mellan att erkänna för omvärlden att lila faktiskt är det finaste han vet och som ändå vill vara den där som inte sticker ut från mängden. De puffiga ögonen och närheten till tårar beror istället på att han trodde att vi hade glömt honom. Han låg helt enkelt i sin säng och tårarna sprutade i Lille Skutt-stil, för att han trodde att ingen i den hemska familjen hade kommit ihåg honom på hans födelsedag. Det var ett tungt ögonblick kan jag säga.
I år har jag förvarnat honom: "Om det dröjer innan vi kommer in så beror det bara på att vi andra inte vaknar vid fem på din födelsedag och sen måste vi samla oss lite, innan vi skrider till handling. Men glömt dig, det har vi inte". Då säger den inte alltid lika snabbtänkte pappan, dagen före födelsedagen: "Men VAD önskar du dig egentligen?" DET säger man inte till en som oroar sig för att bli bortglömd. Mamman såg minen och sa "Dina paket är klara - Vi har INTE glömt dig" och ger pappan det ONDA ÖGAT så att han tystnar.
För inte har vi glömt honom. Inte alls. Men vi har legat sjuka en vecka och den där presenten med stort P, den fanns inte ännu innanför hemmets väggar. Men det behövde inte han veta. Inte alls. Nu finns den här. Efter att två svimfärdiga föräldrar släpat sig runt MediaMarkt i jakt på ännu en alldeles lagom lila present. Vi hittade ingen - eller, de var för dyra. Han fick en orange i stället. Men dock, en alldeles egen mp3-spelare. Hoppas den kommer att falla honom i smaken.
I morgon vid halv sju (inte fem) skrider vi in till tonerna av Ja må han leva, med en hög paket till en lagom mjuk, kaxig men förhoppningsvis inte rödgråten 10-åring.

Jag gillar IKEA

Hahaha. Alltså jag gillar inte att gå där med miljoner andra människor, eller trängas i korvkön. Jag är faktiskt inte så förtjust alls i att just GÅ på IKEA. Men jag gillar idén. Med funktionella prylar till billiga priser. Jag VET att man får ta det onda med det goda. Det är inte alltid högsta kvalitet på prylarna. MEN därifrån till att man inte ens ska kunna tvätta en huvudkudde? Det är ju löjligt! Bilden ovan är från makens nyligen inköpta "anatomikudde". Det kanske är svårt att se, men kontentan är i alla fall, inget vatten, inget tvättmedel - TORKA av med en fuktig trasa! Hahahaha, jag skrattar mig fördärvad. Utan att på något sätt hänga ut min man, så svettas han en del på nätterna (vem gör inte det?) Vad är det jag ska torka bort med en fuktig trasa? Inga kvalster i alla fall. Jag slängde den i en 40-tvätt. Det funkade bra. Men varför i all världens namn är tvättråden på en huvudkudde - inget vatten, inget tvättmedel?

onsdag 3 december 2008

Trött på att vara trött

är jag. Har skaffat mig uppskov till fredag. Jag behöver en dag till. Tur man har gulliga arbetskamrater i alla fall och ingen gnällchef. De hemmavarande barnen verkar dock pigga på sig i snabbare takt än vi tllåter dem att kliva tillbaka till skolan/dagis. Det stavas U-T-T-R-Å-K-A-D. Skönt när botemedlet ibland är så enkelt som ett paket med nya pennor från lokala affären: