Jag är inte den som riktigt hinner gå till gymmet. Inte nu, med mina nya tider och förresten aldrig annars just i november/december. För annars har jag faktiskt använt mig av det. Min kropp behöver det. Jag ska försöka få till det igen. När jag inte hinner med gymmet så använder jag mig av "vardagsgymnastik" Det betyder helt enkelt bara att man undviker att ta den enklaste vägen över allt. Som att man går till centrum, även om man kan ta bilen, eller ännu enklare att man tar ttrappan, istället för rulltrappan, eller hissen.
I går gick jag till centrum med min numera tonårige son. "Men Mamma.." gnällde han över att bli ledd mot trappan istället för rulltrappan. "Vardagsgymnastik" sa jag som ett mantra. "Man ska ta chansen att röra sig när man kan". "Man kan ta chansen att slöa när det går" tyckte ju istället han, men gick snällt med mig upp, på vägen dit. På vägen hem samma visa. Jag ledde honom mot trappan i tunneln och han suckade. "Vardagsgymnastik" Tung SUCK!!!! "Ja, då ska jag ta rulltrappan på lördag"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha.... tonåringar! Men jag kan lov dig att den dagen han får jordbarn så kommer han tjata minst lika mycket om "vardagsgymnastiken"... eller så kommer han att åka eldriven skatebord tills han är 82... och trillar av för att han har igentäppta vener av alltför mycket pommes frites... Tonåringar. Underbara.
Hej fining! Om du kikar in på min blogg så finns det en överraskning till dig där. :)
Du gör helt rätt.
Jag kör samma filosofi och detta har nu resulterat i att jag fått en god kondition utan att ens betala ett dyrt gymkort eller liknande.
Tänk på hjärtat... ta trappan...
Skicka en kommentar