Välkommen till min (o)perfekta blogg.


Letar du efter inspiration till det perfekta hemmet, med tomma ytor och chicka detaljer? Då har du kommit helt fel.

söndag 30 november 2008

IRL

Eller den ofrånkomliga verkligheten. Den utanför datorns värld. Den tar en massa plats. Så mycket att man inte hinner blogga faktiskt. Än mindre läsa andras bloggar, eller i alla fall kommentera på dem. Den här veckan har varit ovanligt körig. Det brukar bli så, när det lackar mot jul. Jobbet har en tendens att vara extra mycket energikrävande. Aktiviteterna runt skolans och dagis värld brukar var fler än vanligt. Fast det brukar iofs vara mer i den riktiga julmånaden. Kanske inte så mycket i november. Därför såg vi till att fixa lite familjefest i T:s klass. Så att det blev lite mer att göra alltså, ifall man längtade till den riktiga månaden, då det alltid knöar ihop sig. Egentligen skulle vi haft klassfest i P:S klass med. Men det har jag skjutit i bakkanten av samvetet någonstans. Inte tillräckligt långt bak tyvärr, det gnager litegrann. Samtidigt tycker jag inte att det gnager tillräckligt mycket. Det gnager, för att jag lovade, inte för att jag tycker att de egentligen behöver en klassfest just nu, så då får det vara. Till nästa termin. Då är jag inte klassförälder i den klassen längre - tror jag, men jag kan hjälpa till i alla fall. Så kanske samvetet stillar sig. Men inte just nu, som sagt. Känns som att jag är tillräckligt stressad i alla fall.
Det var i alla fall kul med familjefesten. Väldigt lyckat och trevligt, tycker jag. Verkar vara en skön klass med härliga föräldrar. Bara en sån sak, som att ett helt gäng ställde upp och plockade undan efteråt. Bara sådär, utan att någon ens frågade. Inte tog för givet att de som fixat förberedelserna, skulle ta hand om det med. Sånt gillar jag. Mycket god mat blev det med. Alla hade med sig en liten rätt att ställa på ett stort buffébord. Det blev en massa kul olika mat, från all världens hörn och en hel del pastasallader. Fast inte vann jag stereon, trots att jag satsade på lottköp.
I går hade jag mer kul för mig. Det var dags för årets restaurangbesök med jobbet. Vi var på . S:t Eriksgatan 1 God mat, gott vin, men var väl liiite si och så med servicen och nåt annat, som inte riktigt går att sätta fingret på. Trevligt med två unga killar, som stod för musikunderhållningen. Lite jazzbetonat sådär.
Efteråt tog vi taxi hem till vår chef H, för glöggmys och "rockstar" (skitkul!!!!). Älskade R klev ut i vinterrusket och körde och hämtade mig och några till mitt i natten. De andra ville parta natten lång, men själv känner jag att jag inte orkar med sånt längre. Eller just nu, jag vet inte vilket. Jag hade trevligt så det räckte i alla fall och nu slipper jag vara dödstrött och grinig idag (eller hrm, lika dödstrött och grinig, som jag skulle varit annars ska jag kanske skriva - har fräst lite åt en hoppande P redan). Trött är jag i vilket fall. Jobbade ju en lönelördag på Systembolaget, innan vi drog iväg och partajade.

Tänkte utlysa en liten enkätfråga: Vad tror ni är den vanligaste frågan på mitt jobb just nu? Kan säga att den är säsongsbetonad och att alla ställer den på i stort sett exakt samma sätt och att de flesta av dem egentligen inte skulle behöva ställa den.

Min papegojmening just nu, förutom svaret på den frågan, är annars: "Du har ett chip där". Beror på det nya kassasystemet och att man ska stoppa in chipet på kortet istället för att dra kortet med magnetremsan. Man känner sig som sagt som en papegoja tillslut, men snart har nog folk lärt sig. Eller kanske inte. Knappt jag har lärt mig, när jag går på andra affärer. Brukar jag säga, när folk känner sig dumma för att de inte kommer ihåg. Jag menar förutom att det finns chipavläsare på vissa och inte på andra, så sitter de ju på olika ställen av apparaten och finns det inte chipavläsare så ska man dra kortet och det åt olika håll på alla maskiner. Vad hände med det gamla goda ordet "standard"? Det borde faktiskt finnas en standard för pin-pads (som det så fint heter).


Så, nu ska jag slänga mig ut i verkligheten igen. Det vill säga duschen. Och sen ska vi se vad den här söndagen har att ge. P ska på kalas på Leklandet, så paket måste inskaffas. Själv har jag två paket med blivande julklappar att hämta. Ingen snö finns kvar, men ma kan kanske få S att rulla lite i leran i stället.

9 kommentarer:

En häxa på Vift sa...

jag tror den vanligaste frågan är "vad ska ni göra i jul då?"

Ialla fall, IRL liv är ju bra, även om det blir lite tråkigt för oss andra då som inte har nåt för det blir mindre att läsa.*s*

Orchid sa...

Jag tippar att den vanligaste frågan har något med glögg att göra! Årets? Blåbär?
1:a advent på dig, Gumman!

Mamman på väg sa...

Var skall ni fira jul? tror jag är den vanligaste frågan.
Fin första advent!!Kan avslöja att fönstren härhemma är pyntade och fina, stjärnor och azaleor och hela baletten, men hallen är full av inte bara overaller och vinterkängor och mösssor och vantar, utan också av stjärnkartonger och ordinarie blomkrukor som väntar på att förpassas ner i källaren. Ifall du trodde något annat, alltså. :)

Dammråttan sa...

Jag menar ju en fråga från kunder alltså. Mammas fråga är nog nummer två i frågeligan. Den om blåbärsglöggen alltså. Den vanligaste frågan är mycket, mycket enklare och som sagt oftast ganska onödig. Om man inte är blind, eller faktiskt har väldigt svårt att orientera sig.

Anonym sa...

God Första advent och frågan borde vara "Årets glögg finns den kvar?"
eller "kommer det in flera"


Tjillevippen från Surströmmingsrapande Chrille

Anonym sa...

jag tror att folk kommer in i panik och säger var står glöggen???
och du svarar vänd dej om!!!

trevlig advent kram C

Anonym sa...

Absolut:
Vad ska ni göra i jul?
Frågan på allas läppar. Själv ställer jag den så ofta att jag knappt hinner invänta svaret innan jag slänger ur mig den på nytt.

Dammråttan sa...

Mamman på väg: Låter som det brukar vara här. Om man lyckas på ett ställe, så är dess baksida på en annan ;) I år fick de stackars barnen inte ens se ett tänt ljus, men vi tände nu i morse till frukost i stället.

Anonym sa...

*fniss*
De där chipen.... Jag har inte lärt mig än utan ser väl ut som ett fån varenda gång.
Och jag håller med, alla kortläsare är olika!