Vårt kulturarv...

...består tydligen av två proppfulla ICA Maxi-påsar med inspelade videofilmer. En gång för längesedan, innan barn och ALLVAR hade vi ett tag lite filmkanaler. Vi var så insiktsfulla att vi insåg att vi inte skulle ha råd att ha det så länge. Alltså spelade vi in filmer - i MASSOR. Av någon outgrundlig anledning valde vi att inte skriva VILKA filmer, på etiketterna. Utan istället numrerade vi dem och skrev titlarna i en bok. Boken är sedan länge försvunnen och VEM skulle orka sitta och titta igenom minst 100 videokasetter med två filmer på varje? Vi har inte ens en video i vardagsrummet längre. Men kasta dem ska vi inte. Det är vårt kulturarv och någon gång kanske vi får för oss att titta på dem. Nu har de i alla fall hamnat i kassar istället för att fylla en hel bokhylla i vardagsrummet. Jag skulle inte sakna dem om de "försvann".

För JA, jag har äntligen börjat med OPERATION OMFLYTTNING del 1. Kämpar hårt på att hålla det i punktform, för att inte förlora fokus och ork. Alltså in med en bokhylla i det rum, som S och P ska dela. Detta för att kunna flytta in S´saker dit och frigöra platsen i vardagsrummet, för att få plats att först tömma och sedan ställa in nya möbler, i det rum som T och F ska dela. Låter väl enkelt, eller hur? Haha. Om man tror det, så har man inte varit hemma hos oss och sett alla SAKER. Alla är släkt med den som tycker att inspelade videoband är kulturarv och som tror att en video "ligger till sig" och börjar fungera om man lägger den under en fåtölj ett tag, så ni förstår hur lätt det är att rensa ;) Gosedjur och trasiga leksaker är DYRGRIPAR och "den där kanske man kan använda någon gång"... jag sliter mitt hår och fortsätter...och "råkar" slänga gamla McDonaldsprylar i skräpsäcken...

En dyrgrip?

Observera hur STOR den är

S har i alla fall fattat att hon är på väg att få en plats i tillvaron. Har flyttat in i sitt nya rum, fast vi inte ens är i det närmaste färdiga än. Kvittrar och sjunger och plockar runt i röran. Är väl bra det, för nu MÅSTE vi ju bli klara med resten, så att de stora killarna kan flytta därifrån. Fyra barn i ett litet rum går några dagar, men inte mer.

Hur farao ska man få plats? Här, bara en bråkdel av det som ska in